Har lite för mycket som rör sig i huvud just nu, vaknade tidigt i morse svårt att sova .
Tog en promenad genom Stockholm i det svala krispiga höst luften och det rensade ut min hjärna ordentligt även min kroppen. kroppen känns behaglit sliten nu efteråt när jag kommit hem och fått mitt morgonkaffe.
Jag gick längst stadgårdkajen och såg hela Stockholm framför mig ,så vackert så lugnt och stila. Det fanns inget slut Stockholm räcker ända till himlen , inte alls som NYC som man bara ser till nästa skyskrapa allt är så nära men ändå så ofantligt stort. Storheten går ju bara att förstå från ovan uppe i The penthouse . Här är det rymd och man vet inte riktig var det slutar, det är ju kanske ganska spännande.... Saknar mitt liv i NYC, går inte att beskriva sorgen jag känner.
Doften, ljuden och pulsen aldrig en lugn stund. Vännerna, champagnen, maten, shoppingen och alla möjligheter som fanns. I Stockholm mycket lite champagne och vännerna har ett helt annat liv sedan jag lämnade för kärleken i Amerika. Nu är det Radhus , Volvo och massa barn!!! Ingen tid för Champagne och ute liv med mig i deras livspussel, vad hände?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar